När jagj hämtade vagnen ner i förskolans källare så väntade Ebba och Malte vid grinden. När jag kom uppsläpandes med vagnen så stod Malte och åt snö och Ebba var inte sen att påpeka detta. - Malte äter snö och jag har sagt till honom.
- Va bra, snö ska man inte äta.
- Nä, för då får man ont i magen
- Ja, det kan man få
- Ja det får man och då måste man äta piller. Kanske en miljonhundratusentre eller två.
När vi kom hem från dagis så åt vi lite vindruvor som var "så goda så jag nästan dör" som Ebba uttryckte sig.
Ebba fråga mig efter ett tag om jag visste vad amen betyder. Vi började diskutera allt medans Malte bokstavligen plockade på sig vindruvor. Jag sa att amen är en avslutningsord i en bön och betyder ungefär 'låt det så ske'. Pedagogisk rätt förklaring till en fyra åring ;-p
Just därför så fortsatte diskussionen om vad amen betyder. Hon tyckte inte att jag hade någon bra förklaring och sa att det betyder 'varför då då' för det säger grabbarna på dagis.
- Jaha, gör dom, men du kan säga till dom på måndag att det inte betyder varför då då. Du kan säga att det är avslutningsord i en bön, vad tror du om det?
- Nej, det betyder varför då då. Dom säger, amen... varför då då när dom inte vill göra saker.
fredag 26 februari 2010
tisdag 23 februari 2010
Trötta mamman har fått en diagnos...
I söndags lekte jag med Malte, jag skulle vara hund och kröp lite på golvet, på måndag eftermiddag upptäckte jag att båda mina knän var täckta av blåmärken. Jag har haft väldigt mycket blåmärken sista tiden och sökte för det i november, de gjorde en blodstatus på mig och allt var normalt. Igår kände jag att det inte bara kan stå rätt till då jag blir helt blåslagen av att krypa lite på golvet.
Jag ringde vår vårdplanering som jag har genom vår försäkring på jobbet och fick en tid hos en allmänläkare redan på måndag kväll. På väg till läkaren gick jag och funderade om jag skulle orka dra hela historien om att jag alltid är trött, har värk i muskler och leder, huvudvärk, problem med magen mm. Men jag har ju dragit det ett par gånger tidigare och aldrig fått någon diagnos så jag tänkte att jag orkar inte dra upp det igen.
Läkaren som mötte mig tittade på mina blåmärken och höll med om att det inte var normalt, då fick han se en liten bristning på låret också och frågade om jag hade fler. Jag visade min deformerade mage med massor av bristningar och en del överskottshud. Läkaren såg också att jag var översträckt i knälederna samt överrörlig i lederna.
Han sa, -vill du veta vad du lider av? Jag sa -va!?
Han sa, du hade tur som träffade mig idag, det är inte många som känner till det här syndromet som du lider av. Det heter Ehlers-Danlos syndrom och är en ärftlig bindvävssjukdom. Jag blev helt gråtfärdig och frågade försiktigt, får man ont i kroppen av det också? Han sa - Jag förstår att du väntat på att få den här diagnosen ett tag, ja man får ont i kroppen också. Han fortsatte undersökningen genom att trycka på en massa olika punkter på kroppen, det gjorde ont på 15 av 18 punkter. Han berättade då att jag även lider av fibromyalgi. Läkaren jag träffade arbetar även på smärtkliniken och har träffat många patienter med samma problem. Även om det är tungt att få besked om två kroniska sjukdomar så är det oerhört skönt att få en bekräftelse på varför jag mår som jag mår.
Jag har så många gånger tänkt, ska det göra så här ont i kroppen av att busa lite med barnen? Är det normalt att aldrig känna sig ut vilad och alltid vara trött? Ska det vara så här jobbigt att vara gravid, har jag tänkt under mina graviditeter. Jag har skyllt på det mesta de senaste åren, att jag inte får sova på grund av barnen, att jag har ett stressigt jobb mm, mm men nu har jag äntligen fått en förklaring! Nu kan jag kanske börja lära mig lyssna lite mer på kroppen och vila då jag har ont och är trött.
Jag ringde vår vårdplanering som jag har genom vår försäkring på jobbet och fick en tid hos en allmänläkare redan på måndag kväll. På väg till läkaren gick jag och funderade om jag skulle orka dra hela historien om att jag alltid är trött, har värk i muskler och leder, huvudvärk, problem med magen mm. Men jag har ju dragit det ett par gånger tidigare och aldrig fått någon diagnos så jag tänkte att jag orkar inte dra upp det igen.
Läkaren som mötte mig tittade på mina blåmärken och höll med om att det inte var normalt, då fick han se en liten bristning på låret också och frågade om jag hade fler. Jag visade min deformerade mage med massor av bristningar och en del överskottshud. Läkaren såg också att jag var översträckt i knälederna samt överrörlig i lederna.
Han sa, -vill du veta vad du lider av? Jag sa -va!?
Han sa, du hade tur som träffade mig idag, det är inte många som känner till det här syndromet som du lider av. Det heter Ehlers-Danlos syndrom och är en ärftlig bindvävssjukdom. Jag blev helt gråtfärdig och frågade försiktigt, får man ont i kroppen av det också? Han sa - Jag förstår att du väntat på att få den här diagnosen ett tag, ja man får ont i kroppen också. Han fortsatte undersökningen genom att trycka på en massa olika punkter på kroppen, det gjorde ont på 15 av 18 punkter. Han berättade då att jag även lider av fibromyalgi. Läkaren jag träffade arbetar även på smärtkliniken och har träffat många patienter med samma problem. Även om det är tungt att få besked om två kroniska sjukdomar så är det oerhört skönt att få en bekräftelse på varför jag mår som jag mår.
Jag har så många gånger tänkt, ska det göra så här ont i kroppen av att busa lite med barnen? Är det normalt att aldrig känna sig ut vilad och alltid vara trött? Ska det vara så här jobbigt att vara gravid, har jag tänkt under mina graviditeter. Jag har skyllt på det mesta de senaste åren, att jag inte får sova på grund av barnen, att jag har ett stressigt jobb mm, mm men nu har jag äntligen fått en förklaring! Nu kan jag kanske börja lära mig lyssna lite mer på kroppen och vila då jag har ont och är trött.
lördag 20 februari 2010
onsdag 17 februari 2010
måndag 15 februari 2010
Lägenhetsköp och mycket mer
Idag har vi skrivit på kontraktet för att göra om vår hyresrätt till bostadsrätt. Det känns kanon och hoppas verkligen det blir ett övertagande den 1/3. Vi får se.
Det har hänt mycket sedan senaste inlägget. Ebba och jag var på Fredriks 5-års kalas som var på busfabriken. Oj så kul hon hade.
Och så var Farmor här och hjälpte till medans jag var i Vemdalen och roade mig. Malte blev sjuk och febrig på onsdagen när jag åkte och blev frisk lagom tills jag kom hem på söndagen. En liten "scen" som farmor kommer att glömma är när Malte tog med sig henne in på sitt rum och ville leka med bilar. Han tittade på henne och sa: - Orkar inte. Och gick sedan o la sig igen. Så jag är väldigt tacksam att mamma hjälpte till här hemma.
Jag kom hem på söndagskvällen och Ebba ville så gärna vara uppe när jag kom hem så hon fick sitta o pyssla lite efter Bolipompa. Mia lämnade Ebba utan uppsyn en liten liten stund och vips så hände det. Hon klippte bort två stora tofsar av håret och Mia undrade, lite arg men ändå inte, varför hon gjorde så:
- Luggen var i vägen.
Skönt med en handlingskraftig tjej och nu har hon page och det passar henne jättebra.
Malte älskade verkligen alla hjärtans dag-middagen som bestod av pasta pesto och "kärleksmuffins" till efterrätt
Ett bullbak har vi hunnit med under veckan som gått
Så här trött blir man efter ett par timmar på Busfabriken
Det har hänt mycket sedan senaste inlägget. Ebba och jag var på Fredriks 5-års kalas som var på busfabriken. Oj så kul hon hade.
Och så var Farmor här och hjälpte till medans jag var i Vemdalen och roade mig. Malte blev sjuk och febrig på onsdagen när jag åkte och blev frisk lagom tills jag kom hem på söndagen. En liten "scen" som farmor kommer att glömma är när Malte tog med sig henne in på sitt rum och ville leka med bilar. Han tittade på henne och sa: - Orkar inte. Och gick sedan o la sig igen. Så jag är väldigt tacksam att mamma hjälpte till här hemma.
Jag kom hem på söndagskvällen och Ebba ville så gärna vara uppe när jag kom hem så hon fick sitta o pyssla lite efter Bolipompa. Mia lämnade Ebba utan uppsyn en liten liten stund och vips så hände det. Hon klippte bort två stora tofsar av håret och Mia undrade, lite arg men ändå inte, varför hon gjorde så:
- Luggen var i vägen.
Skönt med en handlingskraftig tjej och nu har hon page och det passar henne jättebra.
Malte älskade verkligen alla hjärtans dag-middagen som bestod av pasta pesto och "kärleksmuffins" till efterrätt
Ett bullbak har vi hunnit med under veckan som gått
Så här trött blir man efter ett par timmar på Busfabriken
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)